01 Feb
01Feb

Många gör fel att ta socialt ansvar så fort det är tystlåtna med i bilden. 

De tänker: ”Jädrar vad tyst det är, det är nog bäst att jag pratar på om 

precis vad som helst, bara det inte är tyst.” Nästan som om de tror att vi befinner oss i den där tysta butiken och att de gör alla en tjänst genom att

agera högtalare åt nonsens. 

Det är inte riktigt vägen till en god stämning eller till att öppna upp tystlåtna. 

Glöm inte att introverta personer processar allt som sägs. Så när du orerar en massa nonsens tror den tystlåtna att det är saker som du vill att hon ska veta. Så hon processar allt du säger och när hon inte får ihop det blir hon ännu mer fundersam och tystlåten. 

I värsta fall genomskådar hon pratets substanslöshet och zoomar ut, utan ett ljud. Är hon artig hakar hon på något som du inte räknat med och då lämnas du där, ordlös. För hur utvecklar du äpplet som du redan glömt? 

Du: ”Hej” 

Hon: ”Hej” 

Du: ”Hur var helgen?”

Hon: ”Bra.”

Du inväntar ett svar tillbaka men orkar inte med tystnaden och kör istället en nonsensmonolog, allt för att slippa tystnaden: 

”Jahapp, själv så klev jag av bussen och när jag gjorde det så snubblade jag på ett äpple som var grönt, eller var det rött? Ruttet! 

Det måste ha varit ruttet för det gled i väg under foten och jag ramlade handlöst, reste mig upp blicksnabbt och skynda mot min port där jag TRODDE, att jag såg min sambo, men det var min granne såg jag just när jag började säga ”hej ääälsk…. men hann tack och lov hejda mig. 

Är det någon av er som tyckte detta var intressant? 

Själv blev jag kraftlös av denna nonsens snack. 

Detta var lika ointressant som det många skriver på Facebook. 

En bild på sig själv eller på sin partner: 

”Åh jag älskar dig så mycket, du är mitt liv, jag vill att du ska veta det, jag kommer att älska dig livet ut.” 

Eller så här kan det se ut också: 

”Åh se på mig, ser du min stora rumpan? visst är den fin? Jag har tränat hårt på gymmet för att få den, förresten vad tycker du om mina läppar? Visst är de stora? Jag var och opererade mig förra veckan och vet du en sak? Det gjorde faktiskt inte ont.” 

Eller så här kan det se ut också: 

En bild på nybakad bröd. ” åh idag har jag bakad till mina barn visst är jag super duktig? Jag har även bytt blöjor på mina ungar, sedan duschade jag de, och efter det lekte jag en stund med mina snuttisar, förresten jag köpte mig nya röda trosor, vill du se de?” 

Det finns flera vill ni höra? 

Bilder på män: 

Riktigt tuff kille på bild som har även en del filter woooow vilken kille, är det någon singel kvinna här då rekommenderar jag denna kille, här bjuds på en ”snygg kropp” men ingen garanti på att hjärnan ingår.

Jag tycker se en odödlig kille, den intelligenta kille, som kommer att göra vilken kvinna som helst lyckligt livet ut. 

Förresten jag skrev fel, tills du har förstått att det innehöll ingen hjärna. 

Gode Gud ta mig från denna planeten för jag känner mig som ett UFO. 

Ni ska veta mina vänner att jag är helt slut efter att jag skrev denna nonsens ointelligenta historia. Ge mig några minuter så att jag återhämtar mig och sedan kan jag fortsätta skriva. 

TYSTNAD ÄR SYNONYMT MED ORDEN ”JAG LYSSNAR”

Du har säkert hört uttrycket ”walk your talk”. En knäpp på näsan till alla pratmakare att leva upp till sina stora ord. När miljöaktivisten och filosofie doktorn i Land Management John Francis var 17 år hade han länge argumenterat för miljö och mot miljöbovarna. 

Så en dag bestämde han sig för att vara tyst unden en dag. Han behövde en paus från sitt eget prat. Det han märkte den dagen var något som många av oss extroverta hade noterat om vi hade avlagt samma löfte: han började lyssna för första gången på väldigt länge. Han utvecklar upplevelsen: 

”Och det jag hörde, det liksom störde mig på något vis. För det som jag var van vid, när jag trodde att jag lyssnade, var att jag lyssnade precis så mycket som behövdes för att förstå vad folk ville säga och för att kunna veta vad de skulle säga sedan, och då skulle jag sluta lyssna. Och i mina tankar skulle jag rusa framåt, och tänka på vad jag skulle ge i gensvar, medan de höll på att tala färdig.” 

Efter denna insikt beslöt sig John för att vara tyst en dag till. Och en dag till, och ännu en dag, tills han lovade sig själv att vara tyst i ett år. Av det enkla skälet att han börjat lära sig mer och mer och han ville lära sig ännu mer. 

Alla som är obekväma med de som är tysta kan översätta deras tystnad till orden: ”Jag lyssnar på dig. På riktigt.”

Vi kan nog alla öva oss i att bli bekväma med tystnaden, för att precis som Johan lära oss mer och säga samma sak i tystnad. ”Jag lyssnar, på riktigt.”

Vi behöver bli bekväma med tystnaden. Tystlåtna är ju det, så möt dem i alla fall halvvägs. Trösta dig som sagt med att det inte är så tyst för dem som det är för dig. De hör sina tankar hela tiden och dina ord landar i deras huvuden och vänds och vrids på något längre än hos andra personer. 

Det är tecken på stor respekt för dina ord. 

Har du det för andras ord? Det är enkelt att ta reda på. Lyssnar du på vad de säger eller tänker du på vad du ska svara eller säga härnäst? De lyssnar bättre än några andra. Antingen så sjunker dina ord ner för djupare begrundan, eller så slängs de i papperskorgen för att de saknar relevans. Eller, om du kastar ut rätt ord, så lockar det fram ord ur den introverta. 

Du behöver bara ha rätt bete och tålamod att inte kasta för många ord på samma gång. 


Bli bekväm med tystnaden.

Kommentarer
* E-mailadressen publiceras inte på hemsidan.