Makten i retoriken att bekräfta vår egen uppfattning gällande olika saker.
Det är ingen hemlighet att vi människorna påverkas av det vi ser, hör, och läser. Varje dag bombarderar vi hjärnan med massor av information och desinformation, oftast utan egen granskning.
Små bitar av den dagliga informationen vi tar in dagligen, skapar långsamt men säkert en ”egen”uppfattning av något specifikt. Det vi oftast kallar för ens ”egen” uppfattning och ”sanning”.
När vi föddes fick vi lära oss att äta, prata, gå, förhoppningsvis fick vi kärlek, omtanke, bekräftelse, ömhet, uppfostring och en massor av information, ajabaja dit och ajabaja hit.
I Sverige brukar vi säga att äpplen faller inte lång borta från trädet. Uppfostran är själva ”jorden” där kommande frön kommer att falla på. Det är inte heller en hemlighet att jords kvalitet är också avgörande för en god skörd, tillsammans med andra faktorer.
Människornas olika uppfattningar av verkligheten, eller vad som är fakta eller bara ”egna” uppfattningar är komplex, och det går ej att beskrivas genom att stämpla denna som en idiot eller ointelligent person.
Beroende på vilken uppfattning man har av ”verkligheten” matar man ens egna uppfattningar med information som ger näring och bekräftelse till ens egna ”uppfattningar.”
Detta kallas för Confirmation bias. Det betyder att om jag tror att planeten är platt vilket en del människor tror på. Då måste jag söka mig till andra som också tror som jag, samtidigt som jag måste söka mig till den sortens information som bekräftar min egen uppfattning.
Vi blir vad vi ”äter.”
All information vi tar in varje dag påverkar oss och delvis formar oss som människor. Vi är oftast inte medvetet om detta, och därför omedvetet skapar vi en egen ”sanning” om allt vi har tagit in. Utan att ens fundera på om den information vi har öppnat dörren för är en sanning.
Har man en negativ självbild tenderar man att ta fasta på kritik och inte höra beröm. Även vetenskapliga forskare tenderar att vara selektivt uppmärksamma på forskningsresultat som stämmer med deras egen teori och omedvetet ignorera sådant som strider mot den.
Folk tror på det som de vill tro på.
Vem har inte, något uppgivet, tänkt att vissa människor inte bryr sig om fakta utan bara tror på det som de vill tro på? Detta beteende är dock inte begränsat till hårdnackade vaccinmotståndare, ungjordskreationister eller klimatförändringsförnekare. Vi har alla en ovilja att ändra uppfattning, vi vill gärna tro att vi redan nu har så rätt som man någonsin kan ha.
När någon väl har bildat sig en uppfattning om en person, ett företag, ett påstående, en ideologi, eller något annat, är det svårt att ändra den uppfattningen. På ”psykologiska” beskriver man detta som att människor har svårt att uppdatera sin uppfattning tillräckligt mycket efter att ha kommit i kontakt med ny information. Det är inte för inte som vi säger att ”första intrycket är viktigt”.
Bekräftelsefelet påverkar hur vi söker, tolkar och minns information. Det är viktigt för oss att förstå hur det spelar en roll i våra liv. Eftersom bekräftelsefelet har många sätt att påverka oss är det svårt att helt komma undan det.
Hur vet vi att bekräftelsefelet finns?
I dagens samhällsdebatt är det tydligaste tecknet på bekräftelsefelet den polarisering som pågår inom politiska diskussioner. Förr i tiden fick alla människor information från mer eller mindre samma källor (statlig media, sedan större nyhetstidningar), vilket gjorde att alla ändå var någorlunda överens om hur samhället såg ut. Informationen vi kunde söka upp, de tolkningar vi gjorde och de minnen vi hade skiljde sig sannolikt inte åt lika mycket som de gör idag.
Idag söker vi själva upp information från vänner, medier och influencers som vi själva sympatiserar med, och den information som vi kommer i kontakt med utan att ha sökt upp den är ofta filtrerad för att öka sannolikheten att vi ska interagera med den. Vi lever i så kallade ”filterbubblor”.
När vi ska använda oss av information som vi har lärt oss vid ett tidigare tillfälle är det svårt att inte uppvisa någon form av selektivt minne. När vi har sett en politisk debatt, läst en argumenterande text, haft en diskussion, eller på annat sätt bearbetat information om något som vi har en uppfattning kommer vi oftare att minnas sådant som vi gillade och kanske något som kom från ”den andra sidan” som lät fullständigt löjligt.
Trots allt det som beskrivs ovan vill vi gärna tro att vi kan ta till oss och använda information på ett objektivt sätt. Vi vill ju gärna ha rätt, men det verkar som att vi ofta har en ännu större vilja att ha haft rätt från början…
FÖRSTÅ DU DET DU LÄSER ELLER HÅLLER DU BARA MED?